Onsdags tankar

Nu är det verkligen brist på tid här. Men jag har hunnit med att julhandla lite med Oscar och en tur ut till Drottningholm på deras mini-julmarknad. Nästa jul drar jag nog till Köpenhamn igen, såååå mycket mysigare och större julmarknader där.

Somnade rätt tidigt igår att när jag väl vaknade sen så kände jag mig utvilad, gick på toa och tog mig ett glas vatten vid köket och tillbaka till badrummet för att sedan ta mig en dusch. För det kändes som om det verkligen var dags att åka iväg, men så såg man klockan i vardagsrummet som visade 02.20 .... Tog sen någon timme för att somna om på nytt och när det väl var dags att gå upp så ville inte hjärnan vakna. - Kände då att dagen skulle bli en tuff dag, men imorgon blir det nog värre, när man kommer springa runt från 10-01.. ryggen och fötterna kommer så inte må när man vaknar på fredag. Men men.

Det är Lucia idag och jag hoppas ni har haft en bra dag. Mycket minnen som återuppspelas just nu. Juletiden är till för mycket reflektering, eller det blir alltid så åtminstone. Just nu finns det också en del saker jag längtar tillbaka till men faktiskt ännu fler saker som jag längtar efter där framme i "framtiden". Det är med andra ord oerhört skönt att känna hur man inte längre stirrar sig blind och fokuserar på endast det som varit längre. Det finns inte heller ett recept på hur man lär sig att komma förbi det enklast eller på studs, utan de är i en process man vandrar kring och med framåt hela tiden. Inställningen med att man vill och att viljan som styr bortom allt de som en gång varit tunga stenar över axlarna var start pelaren och som sagt, har aldrig kännt mig hungrig på livet på riktigt någon gång på mina ynka tjugoett år på jorden förrän nu. Ironiskt sätt så känns det som att bara för att man klar gör det för sig själv och skriver av sina inre tankar kring det, så kommer allt gå åt pipskogen igen. Ska dock försöka bortse från den tanken men låta den vara kvar så pass mycket att den aldrig släpper mina fötter från jordens yta! Ser fram emot midsommar 2018, att få plocka mina blommor och lägga dom under kudden och drömma om den jag ska vara med, den jag kommer få dela mina vardag med i framtiden. Något som man faktiskt saknar just nu, men för stunden är det ändå att man känner att jag hellre är ensam än att få hjärtat krossad så där flera gånger om.. Vad vill man egentligen?

Gillar

Kommentarer